.Martina.

Shit. Fick ångestattack inatt och bara satt och grät. Somnade till slut ialf. sov till halv ett. Tog igen lite av all sömn som jag förlorat. Hade fortfarande ångest när jag gick upp dock. Usch usch. Försökte tänka positivt, men det gav inte med sig. Ringde nahla och bara grät och pratade om hur allt känns. Efter det blev det bättre. Det är fint att veta att man har någon som man alltid kan ringa. Hon fick saker att bli lite bättre, men har fortfarande lite ångest över allt. Framförallt framtiden. Jag vill ju knappt flytta hemifrån. Trivs så bra här. Tänk om jag faktiskt kommer in på den där skolan och ska vara borta i fyra år. Det verkar vara en stor del av ångesten. Varje gång jag tänker på det får jag som panik. Men jag vill ju göra det!  På riktigt.

Kurator nästa?